0 Läs mer >>
 Idag har de vuxna i familjen varit lite småtrötta. Vi var med på Dinner Safari igår och vi hängde i ända in på småtimmarna. Vilken festlig idé att cykla från ett hem till ett annat och träffa nya människor på varje ställe. God mat, dryck och mycket skratt. Men som sagt, rätt segt idag. 
 
Dagen bjöd på sol så vi åkte ut till stugan och vårstädade lite.
 
 
 
 
 
Äntligen kan man tina upp efter vintern! 

Trött söndag

0 Läs mer >>
Äntligen var dagen kommen för frissan. Jag går var femte månad och man räknar dagarna mot slutet. Det är alltid lika mysigt att gå till Sara och gå igenom det senaste halvåret. Vi brukar behandla husbygge, barn, jobb, resor, lite skvaller, ja - livet. De senaste två gångerna kunde jag bara berätta om husplaner. Men nu kunde jag meddela att grunden är i det närmare på plats. Nästa gång är vi nästan inflyttade! 

Hos frissan

0 Läs mer >>
Det är sovdags och veckans första dag är till ända. Ellen är lite småfebrig och har ont i halsen. Hon har haft otur på sistone, då hon förra veckan slog huvudet i ett element och fick tillbringa natten på US: Hon kvicknade dock till ganska snabbt men drog nu på sig en bacill. Hon sover hos mormor som ska passa henne i morgon. Guld värt - tack mamsen!
 
Husbygget rasslar vidare och de har snart förberett helt för husgrunden. Jag var där i fredags men kände mig mest i vägen och vågade inte stanna för att ta bilder. Det var mycket aktivitet på gång - spännande!
 
Vintern hänger i, men denna vecka ska det i alla fall bli plusgrader på dagarna. Snart smälter snön och för att skynda på det hela kastade jag mina vinterskor igår. Gött! Nu fryser jag rätt rejält men det får jag stå ut med några dagar. Kändes symboliskt och helt rätt att skynda på våren lite. Du ska inte tro det blir sommar...
 
 

Några rader om ingent...

0 Läs mer >>
Idag hade Ellen en tid på röntgen i Linköping. Hon har en svullnad i armvecket och har haft det i nästan tre månader. Det kom efter en långdragen feberinfektion innan jul och har inte försvunnit efter det. Så efter en hel del provtagningar och vc-besök var vi idag på ultraljud. Vi blev inte mycket klokare efter det besöket heller, men jag försöker inte oroa mig mer. Vid vårt förra besök på US fick vi höra från en barnläkare att det verkade helt ofarligt och jag väljer att lita på det,

Jag hade lovat Ellen en fika på stan efter det. Sen att det ledde till shopping på hög nivå, det var inte lika planerat. Lager 157, Skopunkten, Club Xprs är mina favoriter och det går inte att INTE handla där. Ellen var mer intresserad av godis och leksaker, men jag lyckades styra av både sura bomber och slime och locka henne till klädinköp istället. Sen är ju problemet alltid att komma hem med påsar och lyckas prata bort det hela för småsyskonen. Vi insåg att den ekvationen är svårlöst, och fick slänga med något litet åt dem med. Alla nöjda och glada (tills de börjar undra varför Ellen har ett helt nytt set kläder imorgon). Det tänker vi inte på nu.

 
Väl hemma i Mjölby igen var planen att titta förbi tomten och spana in nästa steg i markarbetet, men mörkret började falla och det får bli morgondagens utflykt. 
 
Nu måste jag i säng för imorgon blir det extra tidigt för att förbereda nationellt prov med niorna.

På besök i Linkan

0 Läs mer >>
Sedan vi flyttade från Älmhult till Mjölby har vi drömt om hus. Vi hade villa i Älmhult i sju år och flyttade därifrån till en relativt ny femma på 100 kvadrat. Vi hade jordens tur att ens hitta något i någorlunda storlek på ganska kort varsel och var självklart nöjda med det, men hela tiden har vi saknad huslivet. Att bara släppa ut barnen om väggarna kryper på en, eller när första vårsolen tittar fram. Vår plan var att hitta ett hus inom ett år, Vi hängde på Hemnet, budade på flera hus men insåg att det var svårare än väntat. Priserna visade sig vara ganska höga för ett hus som kanske måste totalrenoveras eller inte var tillräckligt stort för oss. Vi bestämde oss för att bygga. Men ack, om vi hade vetat att planeringsprocessen skulle ta ett och ett halvt år, då kanske vi hade köpt ett renoveringsobjekt i stället. Vi har slitit vårt hår, suttit uppe de få timmarna vi har för oss själva på sena kvällar och planerat, ändrat, tagit beslut, ändrat lite till, varit frustrerade, förväntansfulla och frustrerade igen. Men nu så äntligen blev vi nöjda med ritningar och förhandlingar kring pris. Första spadtaget är gjort och vi är igång!
 


När vi skrev på kontraktet gav husleverantören oss ett inflyttningsdatum. Vi hade under planeringsprocessen blivit lovade att flytta in på hösten. Tyvärr blev datumet så sent det bara kan bli på hösten - 16 november, och det känns som en låååååång väntan. Lite som en beräknad födelse. 8 1/2 månad och inte 9 1/2 (som de faktiskt först föreslog innan Markus protesterade). Som vi planerat för detta tillskott till familjen! Och man följer minsta steg som tas i processen. Jag åkte upp och tittade på grävmaskinen som hade ställts på tomten för att vara på plats inför den beräknade byggstarten dagen efter. Det har aldrig varit så roligt att se en grävmaskin förut. Precis som när man var gravid och gick in på sajter för att se vad som var specifikt för just den veckan man var i, så känns det nu, fast nu handlar det inte om att ryggraden bildas och hörseln utvecklas utan om en hög med jord och cement. Första trimestern är inledd!
 

En tydlig liknelse

0 Läs mer >>
Tro det eller ej, men fem år senare känner jag att det är dags att återuppta bloggandet.Jag mindes knappt hur man loggade in för att skriva detta inlägg. När jag startade bloggen, 2012, var det stora syftet att dela med mig av mitt liv. Familj och gamla vänner fanns på annan ort och jag ville att de skulle vara uppdaterade. Ett annat syfte var nog att dokumentera livet, lite som en dagbok.

I det senaste inlägget, skrivet december 2013, skriver jag att Instagram är anledningen till att jag slutar blogga. Jag blev lat och tyckte det räckte att publicera bilder och en enstaka mening för att hålla familj och vänner uppdaterade. Det funkade utmärkt i fem års tid, men nu kommer behovet att skriva krypandes igen. När jag startade bloggen var vi mitt uppe i en köksrenovering. Nu står vi inför ett husbygge. Inläggen kommer nog handla en hel del om den processen men även om tankar, familjen och livet.

Fem år senare...

1 Läs mer >>
Oj vad jag har varit frånvarande länge här. Jag antar att anlededningen är Instagram. Inte för att jag är särskilt aktiv där heller, men där finns ni som kanske eventuellt skulle titta in här. Och just nu passar det mig rätt bra att bara slänga ut en bild då och då. Men jag kommer tillbaka när tiden finns. 

Stiltje i bloggfabrik...

1 Läs mer >>
Det blir ytterst lite träning nuförtiden men varje onsdag brukar jag försöka komma iväg på Maries barnvagnsträning i Haganässkogen. Just nu är det fantastiskt vackert med höstfärger i bokskogen. När man väl lämnat tjejer på dagis och Melvin förhoppningsvis är mätt och trött är den här träningsformen toppen. Sen får vi väl se vad man får ta till i decemberkylan. 
 

Känns i kroppen idag

1 Läs mer >>
I helgen var jag solo med barnen och vi fick besök av Linda A som blev en favorit hos de små. Supermysigt att ha henne här! Tyvärr fick jag inte nån bild på besökaren men här är en på den fina koppen jag fick som passar mig perfekt. Tack!
 
 

Finbesök

1 Läs mer >>
 
 
 

Hemma efter en vecka ...

1 Läs mer >>
Det gäller att nappa på det lilla som händer i Älmhult. Ibland känns det som man går på mer barnteater och evenemang här i skogen än om man bott i en storstad. För man går på allt som bjuds. Här är tjejerna i bibliotekets aktivitet: Måla en saga. 
 
 
 

Måla en saga

2 Läs mer >>
 

En bild på de små